Har jag funderat på ett tag. Alla säger de tappar hår när de slutar amma. Alltså jag har burit, fött och ammat 2 barn och aldrig upplevt detta.

Måste ju vara annorlunda??

Eller? Har aldrig tänkt på det förrän min frisör sade.

- Men du jag ser ju här ett tydligt tecken på att du faktiskt har fått barn...

-Jag tittade frågande på honom. What tänkte jag?

Då visade han min en utväxt på kanske 5 cm närmast hårbotten. Jaha sade jag. Men det fick jag när jag slutade amma sade jag(som alla andra säger).

Nej svarade han bestämt. Kvinnor tappar hår efter de fött sina barn. Sedan berättade han att under gravidideten så tappar vi INGET hår. Därför upplever vi det som katastof efter barnet kommit och stora hårtussar lämnar duschen.

Okej. Myten är hävd. Vi tappar alltså INTE håret efter amning utan bara ett normalt fenomen då kroppen inte tappar något hår under graviditen, då kroppen har fullt upp med ett växande barn.

Har hittat en jättefin sida nu. Alltså fotoshop är ju inget jag tror att jag skulle förstå mig på. Men denna sida var otroligt fin. Heter Picnik och är nästan som photoshop. Rätta mig om jag har fel :). Har nämligen aldrig varit in på photoshop ens. Har vänner som är väldigt duktig med denna sida. Men jag låter er vara bäst på det så kan jag vara skaplig på picnik.

Alltså kan absolut inte ta åt mig äran på denna sida när min kära vän Johanna har redigerat den först i photoshop och är en otroligt duktig fotograf. Jag har bara lagt till Hugo 6månader. Det är jag stolt över*fniss*!

Ja om våran kära Hugo.

Han kan nu snart vid 10månaders ålder

* Förflytta sig utan problem mellan de flesta föremål. Gillar oxå att ramla(nä där överdrev jag)

* Älskar att man håller honom i händerna och promenerar.

* Kan gå med gåvagnen utan att man hjälper honom dit. Kan nästan vända den själv oxå.

* Dricka nappflaskan själv.

* Stoppa in saker i munnen....Både bra och mindre bra   

* Säga ma(mamma), pap(pappa), mpa(lampa), mama(macka), skaka på huvudet.

* Berätta att han är hungrig genom att tokskrika och dra i en.

* Börjat få någorlunda sovvanor dygnet runt förrutom vid sjukdom.

* Sover kanske 2-4timmar på dagen.

* Nattetid sover han från 19:00-06.00 eller i bästa fall 7.30 Äter på natten och vill gärna komma till oss föräldrar vid 4-6 tiden.

Ja det var det om våran lilla ligist. Matvrak är han verkligen oxå. Kan äta dubbelt så mycket som storebror. Förstår inte var han rymmer allt. Att han älskar mat har dock varken vi föräldrar eller någon annan missat heller.

Skrev faktiskt ett arbete om barnastma under min sjuksköterskeutbildning. Tyckte det var ett intressant ämne. Barnsjukdomar överhuvudtaget tycker jag är otroligt intressant. Är tyvärr alldeles för blödig för att kunna jobba med barn. Skulle önska jag kunde :).

Iallafall då tänkte jag under minutbildning oj vad mycket mediciner och överkänsligheter detta barn har.

Nu 5 år senare står jag här med förkylningsastma själv(fickdiagnosen när Edwin var ca 1½ år)

Och

Edwin(3år, 4 i december) fick sin diagnos förkylningsastma i december 2009.

Vart skall jag börja?

1) Det hela började med att han var på dagis väldigt mycket när jag jobbade heltid och fick förkylning på förkylning, jag ignorerade det(min käre karl S litar fullt på mig så han brukar inte tänka på sjukdomar:)...)

2) Tog många VAB dagar alltså frustrerande..

3) Han kräktes minst 1 gång i månaden HELT utan förvarning och det var inte alls magsjuka som vi oxå fick lov att VAB:a för i 2dygn efteråt..

4) Han slutade ca 1 månad före jul att äta mindre och mindre

5) Blev mer och mer trött

Ja och vi ignonerade tillslut inte dessa symtom längre för då kom hostan...Host, host och kräks kräks direkt han sprang.

Ja dagarna kring jul ville han inte äta något och vi såg ingen annan utväg än att söka vård akut. Så annandag jul satt vi där som så många andra på akutmottagningen.

Då hade jag och S insett att det här är astma sedan en liten tid tillbaka och insett vi behöver hjälp. Tror tom vi sökte hjälp lite före men fick ingen hjälp eftersom han inte pep i bröstet eller rosslade.

Ja och nu efter en tuff vinter behöver vi Singulair för han har återigen börjat bli ansträngd när han springer och vid förkylning. OCH hostan. Denna hosta.

Men jag är bara oerhört tacksam över Svensk sjukvård. Otroligt!!!

För att ens barn är sjuka skär verkligen i hjärtat!!

Kram