jobbar verkligen på att glömma. Är en förlåtande person tills motsatsen bevisas. Och tills motsatsen bevisas igen. Nästan ända tills personen inte gillar mig. DÄR sätter jag gränsen. Då börjar jag ogilla. Som en elefant. Om någon är elak mot mig kommer jag ihåg det.

Men det är bara en sak jag kommer ihåg. En annan  rolig sak jag troligen och aldrig kommer glömma är mina vänner. Älskar er så!

En mindre rolig sak jag aldrig kommer glömma är S olycka förra december. Aldrig. Inte någonsin. Inte S heller för den delen. Jag brukar ändå med skämt i blicken säga att jag glömmer aldrig det hemska smärtan jag hade i ryggen efter Edwin:s förlossning. Men det här är så mycket mer. Så komplext på ett kompliserat och ändå lätt sätt.

Frontkrock och inga allvarligt skadade stod det i Norran.se hemsida. Men allvarlig och inte allvarlig. Vart drar man gränsen? Ja, han lever och de 2 andra personerna oxå. Är otroligt tacksam över att han lever. Varje dag och ofta tänker jag på det. Som ett minne som blippar upp då och då. Vi pratar sällan om det. Nästan aldrig men ändå gör de en påmind då och då.

Tänker inte prata om S tankar/känslor. Vill jag inte. Vill nog inte han heller.

Våra barn tar det på ett bra sätt tycker jag. Edwin funderade där länge på varför/hur/om. Men nu funderar han inte längre öppet mot oss. Jag berättar om han frågar. Gör jag alltid. Inte hyss pyss här inte. Så jobbigt att dämpa ner saker. Han är nyfiken och måste få veta på hans nivå.

Nä, jag funderar egentligen inte heller. Behöver inte prata om det. Konstaterar bara och är tacksam.

Chao

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hanen. Kanske inte den bästa bilden men kolla öronen!!! Honan. Hon är sååå söt och på gång. De här med kattungar va riktigt kul. Mysigt också. ...

2 Stycken blev det. Vilken resa... Både ?? och ???? har det varit. 2 överlevde. De andra 4 väntar på begravning i vår. 4 små ?. Eller änglar för att de inte gick bra. 50 och 60 gram vägde de så otroligt de överlevde små liven som är kvar. Det här...

Närmar sig med stormsteg nu!!! Dag 64 idag och är såååå mysigt. Hon förbereder sig sakta men säkert. Äter, sover, Mera mån om sig själv, gången är sekigare. Hon är inte riktigt lika alert som hon brukar. Sista veckan samlar kattungarna på sig pä...

Ja de är mitt jobb. Sjuksköterska i hemsjukvård. Varit de sedan 2015 tror jag att de togs steget från min sida. Började banan som sjuksköterska 2006. Då på lasarettet. Rätt trevligt de med men in och ut väldigt fort. Akutvård när den behövs. Passa...

Växer så det knakar. Äter massor och bebisarn börjar vara 12-14 cm långa. Inte länge kvar nu. Sover mera. Äter ägg och slickar golvet som en hund ?. Kram ...