jobbar verkligen på att glömma. Är en förlåtande person tills motsatsen bevisas. Och tills motsatsen bevisas igen. Nästan ända tills personen inte gillar mig. DÄR sätter jag gränsen. Då börjar jag ogilla. Som en elefant. Om någon är elak mot mig kommer jag ihåg det.

Men det är bara en sak jag kommer ihåg. En annan  rolig sak jag troligen och aldrig kommer glömma är mina vänner. Älskar er så!

En mindre rolig sak jag aldrig kommer glömma är S olycka förra december. Aldrig. Inte någonsin. Inte S heller för den delen. Jag brukar ändå med skämt i blicken säga att jag glömmer aldrig det hemska smärtan jag hade i ryggen efter Edwin:s förlossning. Men det här är så mycket mer. Så komplext på ett kompliserat och ändå lätt sätt.

Frontkrock och inga allvarligt skadade stod det i Norran.se hemsida. Men allvarlig och inte allvarlig. Vart drar man gränsen? Ja, han lever och de 2 andra personerna oxå. Är otroligt tacksam över att han lever. Varje dag och ofta tänker jag på det. Som ett minne som blippar upp då och då. Vi pratar sällan om det. Nästan aldrig men ändå gör de en påmind då och då.

Tänker inte prata om S tankar/känslor. Vill jag inte. Vill nog inte han heller.

Våra barn tar det på ett bra sätt tycker jag. Edwin funderade där länge på varför/hur/om. Men nu funderar han inte längre öppet mot oss. Jag berättar om han frågar. Gör jag alltid. Inte hyss pyss här inte. Så jobbigt att dämpa ner saker. Han är nyfiken och måste få veta på hans nivå.

Nä, jag funderar egentligen inte heller. Behöver inte prata om det. Konstaterar bara och är tacksam.

Chao

Konstigt det där. När jag är hemma vill jag ha tyst absolut tyst när barnen inte är i närheten och när de är i närheten. Ja då är det livligt och härligt nog. De enda stället jag lyssnar på radio är i bilen.

OCH

följer mina kära småtroll med så är det bara pippiskivan som gäller. Ja vi kallar den pippiskiva även om det är en barnskiva eftersom våran förra skiva var bara med pippi:s sånger(eller astrid lindgren om jag får be..), men den fick gå i graven med förra skrotade bilen sedan S olycka.

Men nu orkar jag inte berätta för Edwin att skivan faktiskt inte heter Pippi och det är faktiskt inte så viktigt när saker och ting kommer som de är.

Så därför har jag NOLL och 0 koll och zero koll på vad som spelas på radion. Pinsamt men sant. Insåg jag idag när en kär vänn spelade en låt på hennes blogg. Sommarens "plåga" och jag har inte ens hört den. PINSAMT

Kram