Inte alltid lätt. Men vem bryr sig egentligen? Vill vi inte bara bli älskade för just den vi är? Vi kanske "behöver" få vara sådär fjantiga, trevliga och otroligt uppstoppade ibland. Skratta åt det vi inte tycker är roligt, vara trevlig mot de personer vi inte gillar. Lyssna på sådant vi inte bryr oss om. Hålla inne med känslor och tankar för att faktiskt inte såra. Inte säga allting vi jämt tycker för att faktiskt tyvärr inte bli mobbade eller utfrysta. För att människor faktiskt skall respektera oss.

ELLER?

Är det så att modighet, ilska, självförtroende, förtroende, ärlighet, uppriktighet, baksträvan, uppmuntran, tokskrattande, pinsamheter är bättre?? SVAGHET glömde jag framförallt att våga visa sig stark och svag inför andra. Våga visa sina brister.

I en vänskap måste du visa dina 2:a sidor tror jag. Fast det beror iofs vilken vänskap man har och hur öppen den andre personen är.

Jag har svårt att vara på ett visst sätt. Konstigt nog. Om jag gillar någon så får den personen veta detta. Så enkelt är det. Älskar att strö med komplimanger. Kanske lite sämre med detta till vissa personer. Mina föräldrar tex. Gillar de  en massa, men dålig på att säga detta.

Ha en bra fredagkväll!

Det skall jag ha. Med brudar jag gillar en massa. Så akta er brudar för komplimanger och en massa god mat och trevligt sällskap skall vi ha.