Konstigt det där. När jag är hemma vill jag ha tyst absolut tyst när barnen inte är i närheten och när de är i närheten. Ja då är det livligt och härligt nog. De enda stället jag lyssnar på radio är i bilen.

OCH

följer mina kära småtroll med så är det bara pippiskivan som gäller. Ja vi kallar den pippiskiva även om det är en barnskiva eftersom våran förra skiva var bara med pippi:s sånger(eller astrid lindgren om jag får be..), men den fick gå i graven med förra skrotade bilen sedan S olycka.

Men nu orkar jag inte berätta för Edwin att skivan faktiskt inte heter Pippi och det är faktiskt inte så viktigt när saker och ting kommer som de är.

Så därför har jag NOLL och 0 koll och zero koll på vad som spelas på radion. Pinsamt men sant. Insåg jag idag när en kär vänn spelade en låt på hennes blogg. Sommarens "plåga" och jag har inte ens hört den. PINSAMT

Kram

... går det??

Har jag oxå funderat på många gånger.

Jag kan ibland verka VÄLDIGT pessimistisk. FAST jag är en riktig optimist, till benstommen. Kommer en motgång är jag stark som sten.

Skulle hellre kalla mig själv realist.  Dock är jag inte realistisk i mina förväntningar på mig själv.  Hör dock inte hit.....

Att  vara optimistisk i motgångar gör jag såhär i huvudet. . .

1) Det är kortvarigt brukar jag framförallt tänka

2) Vi tar oss igenom tillsammans,  om det inte går blir vi ändå klokare på kuppen

3) Livet blir SÅ mycket roligare efteråt. Då gör  vi något riktigt roligt tillsammans

4) Efter regn kommer solsken

5)  ALLA motgångar är lärorika. Medgångar är ju lättare att glömma bort för oss Svenskar eller  vad det nu beror på...SÅ jag brukar  verkligen NJUTA när livet är i MEDVIND.   Då känns motgångarna inte lika jobbiga.

Ibland brukar jag skratta åt livet. Våra barn har gett oss många skratt. Framförallt Edwin då som börjar bli så stor och klok nu. Läskig tanke ibland, men pajken är väldigt klok.Han är en riktig pepper. Alltså gillar att peppa sin lillebror framförallt. Och andra barn oxå för den delen. Oss föräldrar är det sämre med. Förstår inte..  

Han säger ofta. Gick det bra? (när hugo ramlar) och sedan om Hugo fortsätter skrika peppar han honom. Elller sjunger eller skrattar. Fungerar faktiskt i bilen ibland. Ja, små barn gillar ju som sagt inte alltid att åka i bil för er som har erfarenheter av den biten...

Chao

Nä, kaklet hade inte kommit. Nä, det bidde en gasolgrill istället.

Ja, så fick det bli. En stor, rusligt kuslig sak skulle jag säga, vad gör man inte för sin rätte S??

Så nu blire grillat i helgen. Vi tänkte oss lite skaldjur. Premiär med skaldjur helt enkelt. Båda älskar ju skaldjur så det blir så det blir.

Edwin har MYCKET funderingar i sitt lilla huvud. Verkar som många funderingar ryms där inne.

Inte lätta saker att svara på skall Ni veta! Ger er några exempel

- Varför har inte du oxå snopp? Varför har man snopp? Varför har jag inte stora bröst, varför kan inte jag ha bebis?

-Varför kan jag sjunga och inte Hugo. Varför pratar han inte.

-Varför kallas bilar "farfarsbilar" när det inte är någon farfar...

-Varför jobbar man, varför behöver man pengar?

-Vart tar maten vägen?

-Vad händer framme i bilen och varför får inte jag sitta där?

-Varför, varför varför.. Lilla gulliga rackarunge brukar jag tänka. Tyckts inte komma ihåg attt jag var såhär nyfiken, men det var jag säkert!

Kram och ha en bra fredag

Bättre med grabbarna nu! Känns skönt.

Till helgen blir det utepyssel och fint väder hoppas vi allihopa på.

Känns så ursligt när det är grått ute.

Hämta hästskit till uteodlingarna oxå. Nu skall det sättas bondbönor, dill, solros, sockerärtor.

Och kakel kommer troligen idag så S skall börja med detta.

Nästa projekt är en portal med buskar mellan huset och garaget. Allt för att lille busungen Hugo inte skall smita ifrån oss..Han har kommit på att det är roligt att bli jagad...  

Kram och ha en bra dag!

Så får det bli. Han äter fortfarande inte alls bra sedan han fick öroninflammationen den 16 april.Hm, något lurt är det. Sover bra på nätterna. På dagarna oxå egentligen. Sover längre än vanligt. Äter minimalt MEN bättre än i lördags för då vägrade han både äta och dricka på hela dagen. Vägrade allt. Bara fräste när mat kom till munnen. Kräktes i torsdags. Hade hög feber torsdag/fredag.

Är klängig och mammig. Tar bort handen när man håller på örat. Ja, tyder nästan på öroninflammation igen tycker jag. Imorgon får vi se. Tur jag inte är doktor/läkare utan bara mamma.

En orolig sådan ibland oxå. Tillåter mig att vara det.

Dessa sjukdomar. Helst vill man skydda de mot sådant elände. Men ändå behövligt i deras utveckling av immunförsvaret.

Idag bakade jag och Edwin regnbågscupcakes. Vet inte om de blev goda men väldigt roligt att få göra muffins med olika färger. Frös in de på direkten för att ha till Hugo:s 1 års kalas.

Edwin älskar att baka. Han blir alldeles glad i hela han.

Häromdagen sade Edwin föresten något mycket roligt.

Hugo gnällde och gnällde och Edwin funderade en stund och sedan sade han rakt till Hugo

-Hugo, det blir lättare när man blir 2 år!!!

Höll på dö i skratt.

Hur klok får man inte vara?

Han har ju rätt. Hur kan han veta? Veta så mkt? För oss som har en 2 åring och äldre vet vi ju att livet faktiskt blir lite lättare då..Mindre skrik, mindre trots, mer förståelse osv.

Ha en bra kväll

Fick detta av min morg för evigheter sedan och var idag in på en bra blogg. Vet inte om hon vill bli länkad eller inte så länkar henne inte   

Se upp!!!

 En annan dag är mycket långt bort...

Ibland kommer den aldrig...

Detta Tantra har kommit från Indien och, vare sig du är vidskeplig eller inte ge dej själv några minuter för att läsa igenom detta...

Det innehåller meddelanden som är mycket användbara för själen....

LIVSINSTRUKTIONER:
1.
Ge människor mer än vad de förväntar sig och gör det för att du tycker om det.

2.
Tro inte på allt du hör, spendera inte allt du får och sov inte så mycket som du skulle vilja.

3.
När du säger: " Jag älskar dig", säg det på riktigt.

4.
När du säger: "Jag är ledsen", se personen i ögonen.

5.
Tro på kärlek vid första ögonkastet.

6.
Älska djupt och passionerat.
Du kan bli sårad, men det är det
enda sättet att leva livet komplett.

7.
Förolämpa inte!

8.
Tala långsamt men tänk snabbt.

9.
Om någon ställer en fråga som du inte vill svara på, le och fråga istället:
- Varför vill du veta det?

10.
Säg prosit när du hör någon nysa.

11.
Låt inte ett litet missförstånd förstöra en stor vänskap.

12.
När du upptäcker att du gjort fel, rätta till det genast.

13.
Le när du svarar i telefon, den som ringer hör att du ler :o)

14..
Spendera lite tid ensam.

15.
Öppna din famn för ombyten/förändringar,
men släpp inte på dina värderingar.

16.
Kom ihåg att tystnad ibland är bästa svaret.

17.
Lev ett bra och värdigt liv.

18.
När du blir gammal minns det som varit, då kan du njuta av det en andra gång.

19.
Tro på människor, men lås alltid din bil.

20.
Dela med dig av allt du vet.
Det är ett sätt att uppnå odödlighet.

21.
Avbryt aldrig någon som håller
på att visa dej sin tillgivenhet.

22.
En gång om året, åk till ett
ställe du aldrig varit på.

23.
Om du tjänar mycket pengar,
placera dem för att hjälpa andra
medan de fortfarande lever.

24.
Lär dej alla regler, och bryt en del.

25.
Närma dig köket och kärleken med djärvhet.

Det var dagens klokaste! Idag blir det att åka och kolla på en cykelkärra hos en jobbarkompis efter Hugo vaknat. Annars rätt lugn och kallt här hos oss idag!

Kram och ha en bra dag!

Jag erkänner. Fegfeminist skulle jag nog kalla mig.

Blir galen på orättvisor mellan könen. Karlar som inte hjälper sina kvinnor överhuvudtaget. Sitter där liksom. Bara sitter och ser på. Bryr sig inte alls. Eller bara festar. Eller bara inte bryr sig. Inte är med sina barn. Inte ställer upp för varandra.

Men samtidigt är jag hopplös på byta däck. Rör inte krattan och S gör tunga jobb. Fattar egentligen inte varför. Jo att jag inte tvättar bilen fattar jag varför. S är en hopplös biltvättare. Skall vara i perfekt skick och jag är ingen perfektsionist. Inte alls. Jo, ibland. Mot mig själv.

Vill ha lika lön åt könen. Vill att färg skall få vara just en färg och inte könsblandat. Hatar därför både blått och rosa. Kräks nästan. Bara pga att det är så laddat. Just färgen.

Dock skulle jag aldrig sätta på Edwin och Hugo klänning bara för det.

Jag tycker denna diskussion är rolig och fick den här i veckan av en dagiskompis till Edwin:s mamma. En trevlig prick är hon. Ja som de flesta människor. Vi diskuterade detta och hon hade lika åsikter ibland och ibland inte. Det gillas. Man behöver inte tycka som mig. Absolut inte. Men en diskussion är intressant.

Likadant att vi kallar våra barn prinsar och prinsessor. Visst får man göra det. Rätt gulligt ändå. Men då tycker jag vi dämpar ner tjejer och höjer killar igen. Edwin brukar säga han är en prinsessa och jag skrattar. OCh lilla gumman och stora starka killen. Tänk på vad Ni säger till era barn. Vi är ju ändå de som får deras självkänsla... Säger aldrig så.

Själv har jag ofta dålig självkänsla och trycker ner mig själv. Därför skall jag inte göra detta med mina barn in i det längsta. Kämpa!! De klarar allt för då går saker och ting mycket bättre. Skall dock jobba med mig själv oxå. Ge mig lite credit för alla är vi bra på många olika sätt.

Chao och ha en bra valborgsmässoafton!

Ja det blir dagens göra lista. Ja den har varit längre. Orkar ibland inte ens tänka på allt som borde göras. Bäst nästan att bara gå ut och lämna eländet i sin ensamhet. Städning alltså.

Hör till den lilla skaran som älskar att städa, orkar inte göra det och sedan blir det antingen gjort eller lämnat åt sin ensamhet en dag till. Städning försvinner liksom inte. Ingen tag bort det. En tacksam historia som stannar även om du lämnar den.

Inser att det blir mer städning ju fler man är. Före vi skaffade barn insåg jag nog naivt nog inte att det faktiskt blir så. Städade jämt då känns det som. Så känns det nu oxå fast nu är vi fler personer som behöver städas efter. En positiv sak är att vi blivit mycket mer jämställda sedan vi fick barn. S städar betydligt mer. Förrut gjorde jag det bara av farten. Nu hinner jag inte alltid. Då måste han hjälpa båten att gå i hamnen. Ser absolut inte städning som ett kvinnojobb. Nej, som ett nödvändigt ont och som ett jobb som absolut helst bör delas på.

Kanske mer att det blir jag som stökar och donar när jag är hemma. Så ser jag det.

Chao!